*pust*...Dagen börja väldigt jobbig...Sov sjukt dåligt i natt...Men kom iväg till praktiken som jag skulle...Och där så bestämde jag mig för att nu är det nog dags att börja hos min sjukgymanst igen...För jag står inte ut...Fick veta att dom ha dropp in tider mellan 13-14,30... Så jag hoppa på en buss och åkte till Hageby...Jag fick bland dom sista tiderna...Fick träffa en bekant sjukgymnast som jag har träffat under en period för några år sen...Jag sökte mest pga min axel som har börjat plåga mig med isande värk och konstig pirrande känsla i fingrarna...Jag vet att jag måste ha gjort mig illa för ca 2,5 år sen då jag och T var med om en olycka...Men ingen har lyssnat på mig utan bara har sagt att det är min vanliga värk som spökar...Men idag fick jag träffa nån som faktiskt lyssnade och som konstatera att jag har ont i axel och skulderbladet pga olyckan!!!...Och sen när jag själv tänkte efter att om nåt i ryggen inte var bra och så har jag ansträngt det området i lite mer än en månad är det faan inte konstigt att jag har så ont som jag har just nu...Kändes jätte skönt att konstatera det...Men samtidigt så mår jag skit av att jag har ont hela tiden och INTE kan sova...
Kände att jag fick lite mer energi på kvällen så jag gick bort till Sara en stund...Nu är jag hemma igen...Och nu känns saker inte lika bra...Senaste dagarna har jag börjat sakna mitt ex en hel del...Kanske för att jag bara vill ha nån att krypa upp i famnen på och känna mig liten och sårbar...Bara ha nån som tar hand om mig...Men oxå för det känns som jag verkligen har förlorat honom nu...
Jag försöker med all min kraft att tänka positivt och tänka på hur kul det ska bli att plugga...Men så kommer tårarna bara av sig själv...Vad gör man när man styrs av sitt hjärta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar