Så jobbigt...
Den här helgen hade planer och förhoppningar...Men nu är allt borta...Gått 3 veckor och fattar det fortfarande inte...Hur kunde det bli så här...När ska jag få gå vidare...Vill inte må så här längre...Vill bara bort...Men hur kväver jag saknaden??...För minnena finns ju kvar...Hur jag än försöker fly finns dom jävlarna där...Hur kan det bli så här??...Hur kan nån påverka än så mycket??...Jobbigt att behöva känna så här när du skiter i allt som har med mig att göra...Varför ska jag behöva lida???
Borde väl tacka för "bantings kuren" men mår ju skit när jag "inte kan" äta...
Sen all press från allt jag "måste" göra...Bara tanken på allt jag måste städa och fixa med papper och skit...Vill bara dra täcket över huvudet...
Aja nog med klagande för i dag....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar