17 Oktober 2011

Alltså jag blir så jävla förvabband på falska männ9iskor och jag tror en del fattar om dom int eär helt dumma i huvuuvdet vem jag menar...Och för att inte minat prata om mitt älskade ex...Undrar om han tror jag vill stanna hos han eller om han vill att jag ska stanna hos han...För han gör det det så jävla svårt för mmig att flytta härifrån...Varje chans jag har att komma bort koommer han med en korkad ursäkt vqarför jag inte får jag flytta...Och ja jag menar FÅR..Som om han bestämmmer över mitt lite...Visst jag är dum och låter honom bestämma...>För jag orkar inte tjaffsa mer..En av mina älskade katter Persika har varit sjuk i 1 vecka så jag har varit vaken varannan timme för och se till att hon fått i sig vätske ersättning så hon inte dör...Vilket chansen var stor ändå...Men nu verkar hon blivit frisk...Hon nyser bara lite så som om hon blivit lite förkyld...Men det kan ju katter bli...Men när jag kommer ner till Norrköping ska hon direkt till veterinären och kolla så det inte är nåt allvarligt...Jag vill inte vara här...Under den tiden T varit hemma har jag varit borta bara varit ute och gått bara för att slipa hon0om...Även om det sjuka i det hela är att en liten % känns som han innerst inne är min själsfrände...Fatta hur sjukt det är....Här pratar vi om en person s0om psykiskt misshandlat mig under 4 månader känns fortfarande låååångt innerst inne som min självsfrände....Varför är livet så svårt???